Etologi
Hunduppfödningen för tusentals år sedan var slumpmässigt och en organiserad uppfödning existerade inte. Men beroende på att populationen var isolerad blev ändå uppfödningen "renrasig". Människans inblandning i hundarnas fortlevnad påverkade emellertid mångfalden bland hundarna. Vi föder upp stora hundar och små hundar, långhåriga och korthåriga hundar. Den i stort sett enda gemensamma nämnare som dagens hundar har är den rymliga bröstkorgen och den smala midjan.
När man pratar om ärftlighet hos hundar är det först och främst utseendet som vi tänker på. Men ärftlighetsfaktorerna styr även hundens psyke, hur den tänker. Det är genom genetiska manipulationer vi har förändrat dingon till en cockerspaniel. Det behövs inga vetenskapliga experiment som visar att retrievern är fenomenal på att hämta och bära föremål. Men dessa hundar kan inte öppna dörrar utan människans hjälp och det går inte att avla fram en hund som öppnar dörrar.
Det naturliga urvalet skapar inte superhundar utan det skapar medelhundar. Det är människans inblandning i hundarnas nedärvning som skapar och förstärker dessa superhundar. Det finns dock en stor fara med inavel, man kan få en en del icke önskvärda egenskaper, exempelvis rasbetingade sjukdomar.
Hjärnan är kroppens samordnare och det är den som svarar för tolkningen av all information som kommer från sinnesorganen, kroppens hormoner och samordningen av hur kroppen skall reagera på olika typer av information. Hjärnan lagrar informationen på två sätt. Den lagrar informationen om hur en händelse förhåller sig till en annan händelse. När Pavlovs hundar fick höra signalen från ringklockan varje gång de fick mat, lärde dig sig snart att salivera när de hörde ringsignalen. Salivkörtlarnas ökade aktivitet som reaktion på ringklockan hade blivit en betingad reflex. Det sättet att lagra information kallas klassisk betingning. Det andra sättet att lagra information kallas instrumentell betingning. Det fungerar genom att djuret lär sig saker, och får en belöning för det.
Skinners råttor lärde sig att de fick mat om de tryckte ned en spak, alltså en form av belöning. Den unga hunden som stimuleras och tränas mentalt får en större hjärna med fler och större celler, och med flera förbindelser mellan dem. En hund som inte får någon stimuli får en mindre hjärna. Vi kan påverka hundens utveckling av dess hjärna genom att ge bästa tänkbara förutsättningar under den späda valptiden.
Om slemhinnorna i hundens nos slätas ut i ett enda stycke skulle det vara större än hundens hela kroppsyta.
Genomsnittshunden har ett så känsligt luktsinne att den kan spåra och identifiera doftämnen i låg koncentration, så att inte ens den känsligaste vetenskapliga apparaturen klarar att spåra dessa.
Luktsinnet är utan tvekan hundens viktigaste sinne, men också det som är svårast att förstå för oss människor.
Doftminnen finns kvar hos hunden hela dess liv och påverkar så gott som alla dess beteenden. Hundens förmåga att känna dofter och tolka dem beror på ett komplicerat kemiskt känselsystem. Hunden har rörliga näsborrar som en hjälp att avgöra varifrån en lukt kommer. Den har också en fantastisk förmåga att sniffa eller vädra.
Människan kan förändra hundens psyke genom att styra arvsfaktorerna. Vi kan öka hundens vänlighet mot oss, dess fysiska uthållighet, dess mod vid kontakt med jaktvilt, andra hundar och människor.
När man pratar om ärftlighet hos hundar är det först och främst utseendet som vi tänker på. Men ärftlighetsfaktorerna styr även hundens psyke, hur den tänker. Det är genom genetiska manipulationer vi har förändrat dingon till en cockerspaniel. Det behövs inga vetenskapliga experiment som visar att retrievern är fenomenal på att hämta och bära föremål. Men dessa hundar kan inte öppna dörrar utan människans hjälp och det går inte att avla fram en hund som öppnar dörrar.
Det naturliga urvalet skapar inte superhundar utan det skapar medelhundar. Det är människans inblandning i hundarnas nedärvning som skapar och förstärker dessa superhundar. Det finns dock en stor fara med inavel, man kan få en en del icke önskvärda egenskaper, exempelvis rasbetingade sjukdomar.
Hjärnan är kroppens samordnare och det är den som svarar för tolkningen av all information som kommer från sinnesorganen, kroppens hormoner och samordningen av hur kroppen skall reagera på olika typer av information. Hjärnan lagrar informationen på två sätt. Den lagrar informationen om hur en händelse förhåller sig till en annan händelse. När Pavlovs hundar fick höra signalen från ringklockan varje gång de fick mat, lärde dig sig snart att salivera när de hörde ringsignalen. Salivkörtlarnas ökade aktivitet som reaktion på ringklockan hade blivit en betingad reflex. Det sättet att lagra information kallas klassisk betingning. Det andra sättet att lagra information kallas instrumentell betingning. Det fungerar genom att djuret lär sig saker, och får en belöning för det.
Skinners råttor lärde sig att de fick mat om de tryckte ned en spak, alltså en form av belöning. Den unga hunden som stimuleras och tränas mentalt får en större hjärna med fler och större celler, och med flera förbindelser mellan dem. En hund som inte får någon stimuli får en mindre hjärna. Vi kan påverka hundens utveckling av dess hjärna genom att ge bästa tänkbara förutsättningar under den späda valptiden.
Luktsinne hos hunden:
Genomsnittshunden har omkring 220 miljoner luktsinnesceller i nosen, medan människan har omkring fem miljoner.Om slemhinnorna i hundens nos slätas ut i ett enda stycke skulle det vara större än hundens hela kroppsyta.
Genomsnittshunden har ett så känsligt luktsinne att den kan spåra och identifiera doftämnen i låg koncentration, så att inte ens den känsligaste vetenskapliga apparaturen klarar att spåra dessa.
Luktsinnet är utan tvekan hundens viktigaste sinne, men också det som är svårast att förstå för oss människor.
Doftminnen finns kvar hos hunden hela dess liv och påverkar så gott som alla dess beteenden. Hundens förmåga att känna dofter och tolka dem beror på ett komplicerat kemiskt känselsystem. Hunden har rörliga näsborrar som en hjälp att avgöra varifrån en lukt kommer. Den har också en fantastisk förmåga att sniffa eller vädra.
Människan kan förändra hundens psyke genom att styra arvsfaktorerna. Vi kan öka hundens vänlighet mot oss, dess fysiska uthållighet, dess mod vid kontakt med jaktvilt, andra hundar och människor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar